Ordletarens korta historia

Ordletaren ser så självklar ut att man lätt tror att den alltid har funnits. I själva verket är det ett ganska ungt pussel, mer än ett halvt sekel yngre än korsordet, som först dök upp i en tidning i New York 1913, och ingen kan med full säkerhet säga vem som gjorde den första. Den som oftast får äran är amerikanen Norman E. Gibat, som publicerade en ordletare i Oklahoma 1968. I Spanien tillskrivs en spansk pusselmakare, Pedro Ocón de Oro, uppfinningen av samma slags pussel ungefär samtidigt. Den här sidan berättar båda historierna, och vad som hände med pusslet sedan.

I slutet av 1960-talet drev Norman Gibat ett litet tryckeri i Norman, Oklahoma. En av de saker han tryckte var Selenby Digest, ett gratis annonsblad som delades ut på Safeway, TG&Y och andra butiker i staden. Det märkliga namnet stod, förklarade han senare, för ”sell and buy”, alltså sälja och köpa, vilket var allt bladet handlade om.

Numret från den 1 mars 1968 innehöll en ny sorts pussel. Gibat kallade det ett ”Oklahoma anagram”: ett block av bokstäver där namnen på städer och orter i Oklahoma låg gömda. Det andra pusslet använde gatorna i Norman. I en intervju med tidningen The Oklahoman 2004 beskrev han sitt mål med enkla ord:

Han letade efter något som folk lätt kunde lösa medan de stod i kö i mataffären.

Gibats ursprungliga pussel återges inte här, men det här lilla rutnätet är gjort i samma anda, med fem ortnamn från Oklahoma, Norman bland dem, gömda vågrätt, baklänges, uppåt och diagonalt:

NORMAN fyller nedersta raden, ENID går diagonalt från översta raden och HUGO läses baklänges på femte raden. YUKON och ALVA väntar fortfarande: båda läses uppåt, i första och sista kolumnen.

Pusslet visade sig bli populärare än annonserna runt omkring. Kort efter starten bad ett par lärare i Norman Gibat om kopior att använda med sina elever. En av dem, mindes han, skickade kopior till vänner och släktingar i andra städer som också var lärare, och det var ett av sätten som pusslet spreds på. Själva bladet blev inte långlivat: Gibat slutade ge ut det 1970 och tryckte aldrig pusslet igen. Ungefär tio år senare, berättade han, såg han ett i en tidning, och vid tiden för intervjun var pusslet något helt vanligt.

Gibat var övertygad om att hans var den första ordletaren som någonsin publicerats. Han berättade för The Oklahoman att han hade skrivit till Associated Press, United Press och stora tidningar, och att ingen kunde visa på något som låg i närheten av hans startdatum. Han flyttade tillbaka till sin hemstad Fostoria i Ohio 1973 och dog där 2012.

I Spanien och Latinamerika kallas ordletaren sopa de letras, ”bokstavssoppa”, och spanska källor tillskriver uppfinningen Pedro Ocón de Oro, en pusselmakare från Madrid som gjorde pussel för tidningar som ABC i omkring fyra decennier. Han var otroligt produktiv: ABC tillskriver honom mer än 600 000 pussel av omkring 125 olika slag, och 1976 grundade han en pusseltidning som hette Sopa de Letras. Han dog 1999.

Det ingen har lyckats belägga är datumet för hans första sopa de letras, så det går inte att säga om den kom före eller efter Gibats rutnät. Det är mycket möjligt att samma enkla idé dök upp hos fler än en pusselmakare ungefär samtidigt.

I början av 1970-talet hade ordletare börjat dyka upp i tryck långt utanför Oklahoma. En av de mest kända är Wonderword, skapad av den kanadensiska författaren Jo Ouellet. Den syndikerades första gången 1970, i tidningar i Edmonton och Montreal, och 1980 tog Universal Press Syndicate, i dag Andrews McMeel, över den. Wonderword lade till en finess som många pussel fortfarande använder: när alla ord på listan är hittade bildar de bokstäver som blir över ett dolt svar. Efter att Jo Ouellet dog 1997 fortsatte hennes son David, som hade hjälpt henne sedan 1980, med serien.

Pusslet tog sig till och med in i tv. Now You See It, ett frågeprogram på CBS med Jack Narz som programledare från april 1974 till juni 1975, ställde frågor till de tävlande vars svar låg gömda i en stor tavla med bokstäver, fyra rader med fjorton bokstäver i varje. CBS tog tillbaka programmet under en kort period 1989.

Eftersom pusslet växte fram på många ställen samtidigt fick det aldrig ett enda namn. På engelska heter det word search, men också word find, word seek, word sleuth eller mystery word puzzle. På svenska säger vi ordletare, men också ordsök eller ordjakt. Andra språk har egna namn: sopa de letras på spanska, mots mêlés (”blandade ord”) på franska, caça-palavras (”ordjakt”) på brasiliansk portugisiska, woordzoeker på nederländska, Suchsel på tyska och osmisměrka på tjeckiska, ett namn som bygger på de tjeckiska orden för ”åtta riktningar”.

Under sina första decennier levde ordletaren på papper: i tidningar, i pusseltidningar som bara innehöll ordletare och i pysselböcker för barn. Lärare fortsatte att använda den, precis som lärarna i Norman gjorde 1968, särskilt för stavning och för glosor i språkundervisningen. Datorerna ändrade hur pusslen görs snarare än hur de spelas. Ett program kan gömma en lista med ord i ett rutnät och fylla i luckorna på en bråkdel av en sekund, och därför kan du i dag få ett nytt pussel varje gång du trycker på en knapp.

Det är vad den här sajten gör. Word-Search.org har erbjudit gratis ordletare online sedan 2022, och vår generator följer samma regler som en noggrann pusselmakare skulle göra: varje ord placeras i en rak linje, ord får korsa varandra och inget ord förekommer två gånger. Du kan spela på startsidan, prova dagens pussel med tema, skriva ut ett på gammaldags vis eller bygga ditt eget rutnät, ungefär som Gibat gjorde, genom att skapa en egen ordletare.